Motion

– all fysisk aktivitet är bra

Motion – all fysisk aktivitet är bra

Alla mår bra av att röra på sig och mer fysisk aktivitet ger större hälsoeffekter. Det allra bästa är om du är fysiskt aktiv varje dag. Tänk på att all fysisk aktivitet räknas!

För vuxna är rekommendationen fysisk aktivitet i 150 till 300 minuter i veckan. Det kan till exempel vara 30 minuters rask promenad fem gånger i veckan. Intensiteten ska vara måttlig. Det betyder att du rör dig så att du blir varm i kroppen, ökar din puls och din andning men samtidigt kan prata i sammanhängande meningar.

Eller så kan du motionera på en hög aktivitetsnivå. Då ska du vara fysiskt aktiv 75 till 150 minuter i veckan. Det kan till exempel innebära 25 minuters löpträning eller gympa minst tre gånger i veckan. Hög intensitet innebär en tydlig ökning av pulsen, du blir svettig och andfådd och har svårt att prata i sammanhängande meningar.

Du kan kombinera måttligt intensiva och högintensiva aktiviteter. Det kan till exempel vara promenader tre gånger i veckan och gympa eller löpträning två gånger i veckan.14

Mat

– 5 snabba råd om hälsosam mat

Mat – 5 snabba råd om hälsosam mat

Här finns råd om hur du kan göra för att äta hälsosamt och näringsriktigt. Starta med några förändringar och försök hitta det som fungerar för dig. Fråga personalen på din mottagning om du behöver stöd.

  • Ät mycket grönsaker, frukt, bär och mandlar. Välj gärna rotfrukter, vitkål, blomkål, broccoli, bönor och lök.
  • Om du äter fisk och skaldjur, ät detta två till tre gånger i veckan. Variera mellan feta och magra fisksorter.
  • Välj fullkorn när du äter pasta, bröd och gryn. Välj gärna havregryn och korn i första hand.
  • Välj nyttiga oljor i matlagningen, exempelvis olivolja, rapsolja och smörgåsfetter märkta med Nyckelhålet.
  • Minska mängden rött kött och charkuteriprodukter, välj magra, osötade mejeriprodukter som är berikade med D-vitamin.15
Minimalt med alkohol

Minimalt med alkohol

Du kan få sjukdomar och skador i hela kroppen av alkohol. Alkohol kan även leda till att andra sjukdomar förvärras. Hur mycket man kan dricka innan kroppen skadas är olika. Det finns bra stöd att få om du vill ha hjälp att dricka mindre. Alkohol påverkar alltid kroppen negativt, även om du bara dricker lite.

Det är vanligt att få högt blodtryck av att dricka alkohol. Blodtrycket kan sjunka till en bra nivå igen om du minskar mängden alkohol eller slutar dricka. Vid hög konsumtion av alkohol ökar också risken för hjärtinfarkt och stroke.17

Bli tobaksfri

– hjälp på vägen

Bli tobaksfri – hjälp på vägent

Det bästa du kan göra för att minska risken för hjärt-kärlsjukdom är att sluta röka och snusa. När du slutar röka eller snusa reagerar kroppen nästan omedelbart och börjar återhämta sig. Därför är det aldrig för sent att sluta röka eller snusa och ge dig själv chansen att må bättre.

Det viktigaste för att lyckas är att du är motiverad. Att du verkligen vill sluta.

Du kan få kostnadsfritt råd och stöd hos Sluta röka-linjen. Ring 020-84 00 00 eller besök www.slutarokalinjen.se. Där finns personer som har stor erfarenhet av att hjälpa den som vill sluta röka. De finns på plats alla vardagar och vissa kvällar.

Du kan också kontakta en vårdcentral för att få stöd och hjälp. Många distriktssköterskor är särskilt utbildade i att hjälpa folk att sluta använda tobak och kan hjälpa dig när du behöver extra stöd.16

Är du i riskzonen? Ha koll på ditt LDL-kolesterol

Svara på frågorna

Referenser:

  1. https://www.kardiologi.se/wp-content/uploads/2021/01/Kolesterol_2020_WEB_Final.pdf
  2. 2025 Focused Update of the 2019 ESC/EAS Guidelines for the management of dyslipidaemias: https://www.atherosclerosis-journal.com/action/showPdf?pii=S0021-9150%2825%2901377-2
  3. https://www.1177.se/Vasterbotten/sjukdomar--besvar/hjarta-och-blodkarl/blodkarl/familjar-hyperkolesterolemi--arftligt-hogt-kolesterol/
  4. 2019 ESC/EAS Guidelines for the management of dyslipidaemias: lipid modification to reduce cardiovascular risk: https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/31504418/
  5. https://www.hjart-lungfonden.se/sjukdomar/hjartsjukdomar/stroke/tia/
  6. Alberts, B., Johnson, A., Lewis, J., Raff, M., Roberts, K., & Walter, P. (2014). Molecular Biology of the Cell (6th ed.). Garland Science.
  7. Maxfield, F. R., & Tabas, I. (2005). Role of cholesterol and lipid organization in disease. Nature, 438(7068), 612–621. https://doi.org/10.1038/nature04399
  8. Grundy, S. M., Stone, N. J., Bailey, A. L., Beam, C., Birtcher, K. K., Blumenthal, R. S., ... & Yeboah, J. (2019). 2018 AHA/ACC guideline on the management of blood cholesterol. Journal of the American College of Cardiology, 73(24), e285–e350. https://doi.org/10.1016/j.jacc.2018.11.003
  9. https://www.hjart-lungfonden.se/halsa/riskfaktorer/hogt-kolesterol/
  10. https://www.1177.se/Stockholm/sjukdomar--besvar/hjarta-och-blodkarl/blodkarl/hoga-blodfetter/
  11. https://www.1177.se/Stockholm/undersokning-behandling/behandling-med-lakemedel/lakemedel-utifran-diagnos/lakemedel-vid-hoga-blodfetter/
  12. Ezetimibe for the prevention of cardiovascular disease and all‐cause mortality events: https://www.cochranelibrary.com/cdsr/doi/10.1002/14651858.CD012502.pub2/full
  13. https://janusinfo.se/behandling/expertgruppsutlatanden/hjartochkarlsjukdomar/hjartochkarlsjukdomar/pcsk9hammareettbehandlingsalternativforvissapatientermedhogtkolesterolvarde
  14. https://www.1177.se/Stockholm/liv--halsa/fysisk-aktivitet-och-traning/far--fysisk-aktivitet-pa-recept/
  15. https://www.1177.se/liv--halsa/ata-for-att-ma-bra/sa-ater-du-halsosamt/
  16. https://www.1177.se/Stockholm/liv--halsa/tobak-och-alkohol/tobak/hjalp-att-sluta-roka/
  17. https://www.1177.se/Stockholm/liv--halsa/tobak-och-alkohol/alkohol/sa-paverkas-kroppen-av-alkohol/